Before the beginning

mycket mycket tankar. som vanligt då.
rädsla över att inte vara en okej person. eller snarare över att svika mig själv, inte stå ut med mig själv.
samtidigt, hur orkar man hålla det uppe jämt? det går ju inte. speciellt när man inte får ut något konkret utav det.
Jag skulle vilja säcka ihop totalt och inte resa mig på några dagar. inte höra vad någon säger. vara medvetslös ett tag. för det gör ont i huvudet och ibland är det svårt att förstå varför man ska anstränga sig sitt yttersta för att vara positiv, bara för att det ska vara så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0