I WISH I COULD EAT YOUR CANCER WHEN YOU TURN BLACK

        

i'm Jim Morrison, i'm dead

lyssnar på min ledsna playlist på spotify, utan att vara ledsen, det är bara skönt.
Har fått en gitarr av min pappa i studentpresent, finaste pappa :)
haha fick också en stekpanna som jag nu har tre av, "du har ju inte fått en fyrkantig än".
Och på paketet stod det "hoppas att det inte är en stekpanna"
hahahah, han är knäpp i huvudet ibland.

Saker som jag vill och härmed tänker börja göra;
Lära mig spela gitarr
Lära mig spela piano
Lära mig spela munspel
Ta med kameran mer= fotografera mera
Ta tid att träffa människor jag tycker om och hitta på saker
Ta körkort
Engagera mig i att starta bokcafé i Norrklping, skulle vara grymt.


äckel.

Jag kan bli så ledsen på människor som inte bara kan vara snälla, trevliga och omtänksamma, utan hela tiden måste trycka ner andra för att lyfta upp sig själv genom att göra narr av folk, håna, vara dryga, vara duktiga, att inte kunna acceptera människor som inte står högre ställt än dom själva. Det kan vara småsaker som att titta snett på någon i matsalen bara för att man kan, bara för att det får mig att känna mig större. Jag skulle ALDRIG vilja vara sån. Jag skulle bli ledsen på riktigt om någon nån gång förknippade mig med en sån människa. det är så sorgligt och äckligt så jag mår dåligt. Och jag förstår verkligen inte, det finns inte en ända jävla liten cell i min kropp och hjärna som fattar, hur folk kan se upp till såna här människor, hur folk ens kan sitta brevid en sån människa och låta dom vara.
Jag har insett hur jävla drygt det är att vara dryg. 
Och tycker synd om dom människor som inte har förstått det än, att det är när man visar kärlek och bryr sig som man verkligen får respekt och kärlek tillbaks. Förstår fan inte detta tävlandet om status, fatta att vem som helst kan få status, det är inte svårt att sätta sig själv över andra, men hur fan roligt är det egentligen. hur kul känns det när man vet att det är på bekostnad av att någon annan trycks ner, att gå runt och vara hatad, och den enda respekten som folk verkligen känner för en är rädlsa, som man egentligen inte förtjänar. 
Och en sak till, Dryga människor blir automatiskt fula. Skitfula. Man kan se Hur bra som helst ut, men är man dryg så är det som att ansiktet vrids om på personen och det finns inget vackert någonstans. 
Peace.

Student




Jag och Gmn!
En bra anledning att få vara fin och tjejig!
hehehe nu sitter jag hos henrik och vi ska snart spela heroes, the wake of gods och jag fattar ingenting.
Jag har varit sjuk i tre dagar nu och haft en fin kille som har legat hos mig hela tiden :) det är en konstig känsla, att sakna någon som är hos dig bara för att du vet att dom snart ska gå. du är det finaste jag har.

Margit


the art of partying

Nu ska jag testa min studentklänning, försöka fixa hår???(dreads), raka benen och komma på smink och sånt kvinnligt. Imorgon tror jag att det kommer kännas riktigt skönt. då är det liksom klart, slipper man skiten och kan börja med allt det andra, är sommrig och förväntansfull :D Är dock äckligt föskyld, men vad gör de? Man är la rocknroll eller.

Har fått städhjälp och massa kärlek och sympati och en helkroppsmassage av en fin kille Rasmus idag. Han har kommit in på Musikskola i nyköping, är jätteglad för hans skull, för det syns hur förväntansfull och glad och pirrig han är, men det hade gärna kunnat vara i norrköping tycker jag. 
men fan, det finns bussar. och ett år går faktiskt ganska fort. :)

Jonni ringde mig förut också, han har precis kommit ut och ville komma på min student imorgon. jag blev jätteglad och rörd av det, vet egentligen inte varför, kanske för att han vill ta sig till att komma på min student när han borde ha massor att ta igen, och jag inte alls hade förväntat mig det.
Känns segt att man inte kommer hinna gå på alla sina vänners utspring imorgon. Men till Cissi, Jonna, Joss, och alla andra som springer ut: GRATTIS :D

you asshole


Jag och Joanna

HAHA jag älskar dessa bilder. vi skulle göra en Höst-Make, med höst färger.
joanna är så  jävla FIN på den sista bilden. Är det jag som eller grym på att fixa feta guzz eller vad????!!

Mysi

det är fint att se hur folk fjäskar för folk dom vill ha som vänner att kunna pricka av på listan! 

Jag och Rasmus


blody well right


life tought me to die.

efter förra inlägget blev jag lite peppad till att skriva igen. det var som ett release all fellings inlägg and move on. hehehe djupt.
sen så är jag nog världens otacksammaste student. det känns jobbigt. som att man har någon press på sig att nu ska man ha skitkul medans jag mest tycker att alla är jävligt hysteriska haha.. men jag tror att på studentdagen, och flaket, kommer det nog kännas i tårna för mig med!

ett några dagar gammalt inlägg

Jag har nog halvt slutat blogga och läsa bloggar på sista tiden, för att jag tycker att folk i allmänhet skriver så jävla mycket skit i sina bloggar. Många är på ett sätt i sin blogg, och på ett annat sätt i verkligheten och jag har valt att gilla verkligheten. 
Sen är jag också trött på all negativ energi över allt och på människors pessimism. Jag förstår också att man mår dåligt ibland, det är okej. men bli inte arg eller sur för att jag inte är det, för att jag är trött på det och vill börja leva mitt liv nu, häng gärna på om ni vill, men om inte, hata mig inte för mina val. 
Och folks egoism. "Mitt liv suger, ingen bryr sig om mig, varför gör inte folk det här och det här för mig?"
Allas liv suger. och när det gäller vänner som inte ställer upp så mycket som man själv skulle vilja så tycker jag först att man ska fråga sig: Har först ställt upp för min vän? 

"Truth is, everybody is going to hurt you; you just gotta find the ones worth suffering for."

INGEN är perfekt, knappt ens bra. alla är också dåliga. Många letar efter någon som ska vara den absolut bästa vännen, rolig och snäll och som alltid ställer upp, utan att själv Vilja vara den bästa vännen tillbaka, "den här människan vill jag vara rolig och snäll och alltid ställa upp för, jag vill offra mitt eget välmående för att den här personen ska må bra". Då kan man fortsätta leta, föralltid. någon gång tröttnar man.

Jag tycker inte att man kan ställa krav på någon, hur mycket någon ska bry sig, hur mycket den hela tiden måste bevisa det, gång på gång på gång, om man inte själv först gjort allt det gånger tusen för sin vän. 
För jag börjar känna att det spelar ingen roll, hur mycket man kämpar för någon, det kommer alltid finnas något att klaga på ändå.
så jag tror att jag väljer att sluta läsa om folks skit, för jag orkar inte bry mig om det mer, som jag verkligen gjort förr, när det bara tynger ner mig, och det är aldrig någon som frågar hur jag mår tillbaka ändå. 
jag vill inte att någon ska ta illa upp, tro inte att jag inte gillar er, jag älskar människor i allmänhet och tycker verkligen att alla har något vackert i sig. jag ska nog bara ta lite tid och ägna den åt mig själv för en gångs skull. Det börjar nämligen kännas som att jag börjar komma på mer och mer vad jag verkligen vill göra, och det ska jag. Marieborg känns som en bra början :)

RSS 2.0